Debattartikel Östersunds-Posten: Utveckla Nordens unika naturbruk
Torgny Östling, NOrdBruk
Artikeln publicerades den 11 november 1997 i Östersunds-Posten.
Nordens olika naturbruk är lika unika som dess sommar-solstånd och ordentligt kalla och snöiga vintrar. Odlingsbetingelserna är en gudabenådad gåva och ett ansvar att förvalta.
Golfströmmen delar med sig av söderhavens värme för att vi ska kunna utnyttja den korta ljusa sommaren till världens nordligaste odling av sydländska grödor. Här är Europas naturresursrikaste områden med de isfria haven som både ger möjlighet till ett rikt fiske och internationell handel året runt. Skogar och vattenfall ger råvara och förädling och därmed exportinkomster lika stora för vissa länder som oljan för andra.
Områdena har i tusentals år försörjt människor och djur i jordbruksliknande samhällen tillsammans med renskötande samer och i kombination med jägar- och fiskarkulturer.
Kombinationsjordbruk
Vår moderna historia präglas av ett samhällsbyggande på enorma naturrikedomar. Men utan det jordbruk som i tusentals år vuxit fram på naturens villkor har det inte funnits något samhälle att bygga på. Ett kombinationsjordbruk som också varit råvaruproducenter av skog och/eller fisk.
De sydliga slätterna i Sverige och Danmark kan lika gärna ses som undantag i ett annars typiskt nordiskt kombinationsjordbruk som alltid haft och har den allra största betydelsen för vårt samhällsbyggande från Island i väster till Karelen i öster.
Varför acceptera?
Det här är kunskaper som vi redan har. Eller är det inte så? Om vi vet, hur kan vi då acceptera den EU-politik som i dag driver tio procent av brukarna att lägga ned sina företag varje år i Sverige? Hur kan vi acceptera den storskalighetsiver som nu drivs med EU:s jordbrukspolitik i Sverige, Finland och Norge?
Det är en av de stora frågorna som kommer att ställas på jordbruksseminarium i riksdagshuset i Stockholm 28 och 29 november. Seminariet är anordnat av nordiska kombinations- bönder med olika jordbruksorganisationer som Familjejordbrukarna i Sverige, Småbrukarna i Värmland, Eko-odlarna i Finland, Norsk Bonde- och Småbrukarlag och CPE som arrangörer.
Erfarenheter
Vad får den här stordriften och handelsfriheten på matvaror, djur, foder, insatsmedel och hela jordbruks- och skogsföretag för följdverkningar på jordbruket och landsbygden?
Vilka är våra erfarenheter hittills? Salmonella? Producent- priser? Vad blir konsekvenserna av EU:s framtida jordbrukspolitik (agenda 2000), östeuropautvidgning, EMU? Hur kommer det att påverka oss som EU- och EES- medlemmar?
Hur kommer vi med den här internationella jordbruks-politiken EU och Gattavtal att belasta jordens resurser ytterligare? Är inte nedläggning av jordbruk en ”miljöförstörelse” i sig?
Är inte de lagar och direktiv som styr ägande och kontroll av naturresurser från lokal producentkontroll till internationell spekulationsmarknad en form av kolonialism?
Är inte den folkförflytting från landsbygd till storstäder som en följd av utförsäljning och centraliseringar i samhället en form av separatism*? Att skilja befolkningen från sina hemtrakter.
Det här är exempel på vad föreläsare och publik kommer att ta upp på seminariet.
Överlevnadsfråga
Syftet med seminariet är, förutom att beskriva nuvarande läge och utveckling för det typiska nordiska jordbruket, även att få oss att arbeta mer gränslöst i öst-västlig riktning. I dag är det en överlevnadsfråga att samarbeta.
Vi kan med andra naturnäringsgrenar, fiskare, skogsbrukare, samer med flera komma med konstruktiva förslag på utveckling i stället för avveckling av våra nordliga samhällen.
*I följderna av debatterna om var mervärden från Norrlands stora naturresurstillgångar tar vägen följer vanligtvis anklagelser mot norrlänningar om separatism. Inte ett helt fel påstående då det ofta från olika delar från de nordliga länen blossar upp debatt om snedfördelning av resurser i Sverige.
Anklagelsen fungerar dock som en dålig bortförklaring av den separatism som ständigt pågår när ungdom flyttar separeras från hemlänen i norr med mycket små möjligheter att flytta tillbaka.