Debattartikel i ATL: ”Stora risker om EU gör undantag från GMO-lagstiftningen”

Publicerad i ATL den 10 mars 2023-

Friheten att välja att producera och konsumera utan GMO blir svårare att uppnå och våra fröer hamnar under industrins makt, skriver Nordbruks Tove Sundström i en debattartikel.

Den 7 februari lade EU-domstolen fram positionen att organismer framtagna med en särskild ny genomisk teknik, bör undantas från rådande GMO-lagstiftning. Europeiska rådet begärde 2019 att EU-kommissionen skulle undersöka effekten av en sådan avreglering, och 2021 presenterade generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet en rapport som ställde sig positiv till förslaget om avreglering.

Dock undersöktes enbart huruvida organismer producerade med nya genomiska tekniker kunde anses passa in i den rådande lagstiftningens beskrivningar, eller om de anses utgöra en egen kategori av GMO. En analys över vilka faktiska konsekvenser en avreglering skulle innebära för Europa gjordes inte.

European Coordination Via Campesina, ECVC, som är Europas näst största sammanslutning av bönder och naturbrukare, kritiserar den nämnda rapporten och menar att den är ofullständig. En avreglering innebär att patentinnehavare inte skulle behöva klargöra vilket genetiskt material som patenterats, eller märka fröer som genetiskt modifierade vid marknadsföring. Detta medför stora risker både för producenter och konsumenter.

I länder som redan saknar krav för marknadsföring gällande genetiskt modifierade organismer kan man se att dessa raskt tar över marknader och förskjuter inhemska och traditionellt framtagna fröer. Friheten att välja att producera och konsumera utan GMO blir svårare att uppnå och våra fröer hamnar under industrins makt, en industri som koncentreras mer och mer.

EU har två direktiv (98/44/EC och 2001/18/EC) som konstaterar “vad som inte är GMO kan inte patenteras, enbart GMO kan patenteras”. Trots att det finns kryphål i dessa direktiv, och att reglering genom EU:s sortlistor redan begränsar bönders rättigheter, så skulle avregleringar ytterligare hota de rättigheter som finns nu.

Patent på genetiskt material kan komma att innefatta andra organismer som uttrycker liknande egenskaper eller innehåller samma genetiska information. Det skulle då vara möjligt för en patentägare att påstå att användandet av en traditionell växt som pågått i generationer är ett brott mot immaterialrätten. Bevisbördan hamnar dessutom på den anklagade jordbrukaren, som sällan har tillgång till tekniken som krävs för att motbevisa en överträdelse.

Enda sättet att bestrida ett sådant påstående vore att bevisa att den traditionella växtsorten varit känd innan patentet registrerats. Men hur många av våra kulturellt betingade och traditionellt använda grödor är registrerade i EU:s sortlistor? Listorna kräver särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet.

Många av våra traditionella grödor har en rik genetisk bas och visar därmed en stor variation — någonting som alltid varit en tillgång, och särskilt nu i tider av allt mer oberäkneligt klimat.

Tove Sundström
styrelseledamot, föreningen NOrdBruk
ledamot, European Coordination Via Campesina