Från rättighet till privat egendom: Bristen på demokrati inom EU riskerar att få ödesdigra konsekvenser för vår tillgång till frö
Tove Sundström
NOrdBruk bevakar frågor som berör rätten till frö och utsäde inom EU. Den 12:e december hölls ett möte med Jordbruksverkets referensgrupp rörande de nya förslagen till lagstiftning gällande försäljning och marknadsföring av utsäde. Mötet utlystes knappt en vecka innan det var dags att träffas. Samtliga processer, även på EU-nivå, går oerhört fort då pressen på att driva igenom förslagen är hög. Spanien, som fram till januari har presidentskapet i EU-rådet, har sagt att de ska göra allt i sin makt för att få igenom både förslag gällande marknadsföring av fröer, samt förslag om avreglering av nya genomiska tekniker (NGT).
Detta ämne har skrivits om tidigare i NOrdBruks medlemstidning (nummer 1 och 2, 2023), med specifik kritik gällande båda dessa förslagen. Vad som är värt att nämna i synnerhet är dock hur processen blir alltmer odemokratisk. Redan då första utkasten av förslagen publicerades i början av juni har de fått kritik både från medlemsländer och internt från olika generaldirektorat, samt flertalet intresseorganisationer (bland annat från ECVC, den europeiska samordningen av La Via Campesina). Kritiken har bland annat gått ut på att analysen som utgör bakgrunden till förslagen innehåller stora brister. Man har exempelvis helt och hållet låtit bli att analysera båda förslagen i relation till EU:s rådande patentlagstiftning, vilket innebär att EU-kommissionen inte alls kommenterat hur påverkan skulle bli av de nya lagarna vad gäller biostöld. Detta är dock en analys som ECVC och allierade organisationer har genomfört – och även efterfrågat från kommissionen och de berörda generaldirektoraten. Men responsen är att sådana analyser först kommer att göras 2026 – efter ett eventuellt verkställande av lagförslagen.
Spanien publicerade nyss ett kompromissförslag vad gällande avreglering av nya genomiska tekniker, eftersom detta förslag orsakat stor oro och skepsis bland många medlemsländer. Exempelvis har frågor varit: hur ska dessa nya genomiska tekniker kunna samexistera med ekologisk produktion? I synnerhet då risken för kontaminering ökar i och med att spårbarhet och märkning av NGT tas bort. En mycket rimlig fråga, också när man diskuterar patenter: För hur ska jordbrukare veta ifall de begår brott mot immaterialrätten om de inte vet om grannen odlar NGT-frön?
I Spaniens kompromissförslag ingår att man fortsatt ska förbjuda GMO och även NGT inom ekologisk produktion. Sverige är dock emot detta, och framför att man gärna hade tillåtit dessa fröer (omärkta) också inom ekologisk produktion. Jessica Polfjärd (M) påstod att ekologiska jordbrukare har en önskan om att använda dessa fröer inom sin produktion, någonting som inte alls bekräftas av IFOAM Europe, som är den europeiska paraplyorganisationen för ekologiskt jordbruk. Deras ställningstagande är att NGT och GMO absolut inte har en plats inom ekojordbruket, någonting som Polfjärd inte tycks känna till. Även vår lantbruksminister, Peter Kullgren (KD), stödjer borttagandet av märkning och spårbarhet för GMO och NGT, och sa under Sveriges presidentskap i EU-rådet i början av året att detta är en av de frågor som han ville arbeta mest med. Sveriges officiella position i EU är alltså helt i linje med jordbruksindustrins allra största och mäktigaste aktörer.
Fokus för det möte som hölls den 12:e december var enbart förslaget om ny lagstiftning gällande marknadsföring av utsäde. Ingenting sades gällande avreglering av NGT, trots försök från NOrdBruks sida. Då frågan om patenter togs upp berättade man att dessa två olika lagförslag diskuteras separat, och att inget möte mellan arbetsgrupperna kommer att ske. Man isolerar förslagen från varandra, och trots att man säger att de givetvis samspelar och påverkar varandra, kommer ingen kontextualiserande analys genomföras. Ingen av den kritik mot förslagen som tagits upp av ECVC, IFOAM eller andra allierade organisationer kommer att läggas fram från Jordbruksverket. Detta får en att undra vad en referensgrupp egentligen är avsedd för, och om det inte egentligen bör kallas för någonting annat. Kanske… ett skådespel?
Även utan att sätta de två lagförslagen i sammanhang av varandra innehåller de hot mot små- och medelskalig produktion av mat, men även mot konsumenter och mot en demokratisk uppbyggnad av livsmedelssystemet. Förslaget om ny lagstiftning för marknadsföring av utsäde innehåller nämligen ändringar som skulle innebära att småskaliga producenter behöver utstå samma regler som de aktörer som producerar fröer på industriell nivå. Man kommer inte att få producera utsäde bland sin övriga produktion, utan separata fält behöver anläggas. Även byte av fröer mellan producenter kommer att ses som försäljning, och behöver registreras enligt typ av utsäde och med exakta mängder. Detta motsäger sig ECVC, då organisationens mål är ett “böndernas eget fröbytarsystem”, som prioriterar mångfald, ömsesidig hjälp, och att tillgång till frö är en rättighet för alla.
Om vi inte skapar debatt och sprider kunskap i denna fråga kan vi inte räkna med att kunna äta livsmedel fritt från GMO framöver – även om det är märkt som ekologiskt. Konsumentens valmöjlighet försvinner. Även jordbrukarens valmöjlighet begränsas hårt. Följande en avreglering finns stor risk att livsmedelsproduktionen inom EU minskar kraftigt. Livsmedel beslagtas nämligen som bevismaterial vid misstanke om brott mot immaterialrätten, och produktionen tvingas upphöra. Jordbrukare kommer dessutom behöva köpa sitt utsäde år efter år, från de som äger rättigheterna, för att inte riskera detta brott. Detta skulle innebära stora kostnader för producenter, och inte minst en koncentration av makt till livsmedelskedjans jättar. Det skulle slå extra hårt mot små- och medelstora producenter, som redan missgynnas bland annat av hur jordbruksstödens fördelning ser ut inom CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
Guy Kastler, en f.d fårbonde från Frankrike och medlem i Confédération Paysanne (Frankrikes medlemsorganisation i ECVC), har arbetat i decennier med motstånd mot koncentration av makt och ägande gällande utsäde. Han säger att när vi diskuterar ändringar och kompromisser i dessa lagförslag är det som att vi väljer färg på den snara vi ska hängas med. Vi behöver avvisa båda dessa förslag (ny lagstiftning gällande marknadsföring av fröer, samt förslag att avreglera NGT), i synnerhet förslaget om avreglering av NGT, och belysa den brist på demokrati som råder inom Sverige och EU.
Tyvärr ser det inte ut som att ECVC kommer att få tillräckligt med stöd, ens från allierade parlamentariker, för att avvisa förslaget om ny marknadsföringslagstiftning. Det är inte tillräckligt många som kan se de negativa konsekvenserna av de ändringar som föreslås. Där kommer strategin istället att gå ut på att presentera ändringar som på olika sätt ämnar att behålla rättigheter för små- och medelstora producenter. Det finns större stöd för att avvisa förslaget om avreglering av NGT, och detta kommer fortsatt att vara strategin. Den 19:e december rapporterar Politico att Spanien har tagit bort NGT från sin lista över frågor att driva igenom innan det nya året, någonting som ECVC är glada för. Men arbetet slutar inte än. Vi fortsätter att göra motstånd mot en avreglering, men kommer istället att vända oss mot Belgien som tar över presidentskapet för EU-rådet den 1:a januari 2024.