La Via Campesina: 8:e konferensen i Bogotá, Colombia

Tove Sundström & Maximilian Isendahl 

Sedan La Via Campesina bildades 1993 i Mons, Belgien, har internationella konferenser anordnats ungefär vart fjärde år. Detta år, 2023, hölls den 8:e konferensen i Bogotá, huvudstaden i Colombia. Från NOrdBruk deltog Tove Sundström, Maximilian Isendahl samt Sarasvati Shrestha.

Årets slogan var “Faced with global crises, we build food sovereignty to ensure a future for humanity!”. Konferens-dagarna var främst uppbyggda av panelsamtal och presentationer framförda av de olika regionerna som utgör La Via Campesina; Södra Asien, Sydöstra och Östra Asien, Sydamerika, Nordamerika, Centralamerika, Karibien, Västra och Centralafrika, Södra och Östra Afrika, Europa och den nya Arabiska och Nordafrikanska regionen som invigs som en officiell region under konferensen. 

Att ARNA (Arabiska och Nordafrikanska regionen) tog plats som en egen region inom La Via Campesina var en av konferensens höjdpunkter; rörelsen växer sig större, starkare och får fler perspektiv. Medlemsorganisationer i denna region har tidigare varit anslutna genom andra regioner, och därtill välkomnas nya organisationer från Egypten, Mauretanien och Sudan. Även en australisk organisation välkomnades för första gången som del av La Via Campesina och ett frö till en ny region i Oceanien såddes. 

Under hela konferensen och speciellt då den nya regionen ARNA invigdes gavs tillfälle att visa solidaritet med Palestina och att få ta del av erfarenheter och upplevelser, oerhört tyngda av sorg och förluster, ilska och kamp, från våra Palestinska medlemmar. 

Agenda

Varje dag inleddes och avslutades med en så kallad mística; en slags ritual med musikaliska, teatraliska eller poetiska inslag, där själen i kampen för matsuveränitet lyfts fram. Varje dag var det en ny region som stod för detta, och konsterna vi fick ta del av varierade stort. Många fina sånger, dikter och skådespel uppvisades.

Varje region fick under konferensen tid att presentera sitt arbete och berätta om kontexten i sina regioner, genom att delta i panelsamtal eller hålla presentationer. En konferens för deltagare från alla världens hörn innebär ett stort arbete med översättning; under hela konferensen översattes samtliga framföranden till hela 19 olika språk. Detta innebar en del logistiska utmaningar och var en av anledningarna till att vi, cirka 400 delegater, oftast samlades allihopa i en och samma sal. En av dagarna delade vi dock upp oss i mindre grupper för att diskutera kring olika teman; agroekologi (mark, vatten, territorier); klimatkris; offentlig politik och handel; rättigheter för bönder, migranter och lantarbetare; våld och militarisering. 

Diskussioner

Det var just under gruppdiskussionerna, förutom i mer inofficiella sammanhang som över lunch eller i pauser, de mest minnesvärda intrycken gjordes. Ofta, i arbetet inom NOrdBruk, gör vi vårt bästa för att knyta samman världen. Vi pratar om hur olika mekanismer har en konsekvens nationellt som leder till en annan på en internationell skala; det är dock sällan vi reser för dessa fysiska träffar där vi får tillfälle att träffa folk från andra sidan världen som bekräftar detta, från sina egna levda erfarenheter. Under gruppdiskussionen om agroekologi, mark, vatten och fröer var det en kamrat som pratade om UPOV utifrån sitt perspektiv som bonde i Uganda. UPOV står för the International Union for Protection of New Varieties of Plants och är en konvention som skrevs -61 för att skydda växtförädlares rättigheter. Den används i frihandel och frihandelsrelaterade avtal för att utöka den geografiska plats där konventionen gäller. Den kan kortfattat sammanfattas så här: Konventionen används av EU i avtal relaterade till frihandel, för att man påstår att det är en “förenkling” – ett sätt att ställa sig i linje med de krav som krävs under många frihandelsavtal. Redan på 70-talet varnade man för “avvittring” av genetiska resurser och monopol på fröer till företag, någonting som vi ser en utveckling av idag inom EU. Patent uppmuntrar erövring och ägandeskap, förädlare blir erkända som ”skapare” och man ignorerar helt den kollektiva kunskap som växtförädling baseras på. 

I stunder som denna så stärks rörelsen, världens största sociala rörelse, ännu mer. När vi får chans att verkligen se olika konsekvenser som världsomspännande nyliberalistiska organisat-ioner som WTO har, berättat direkt av de som drabbas. När vi har knackiga konversationer på blandad spanska, engelska och franska, men lyckas förstå varandra ändå; vi sitter i samma båt. Våra verkligheter må se väldigt olika ut, men vi kämpar för samma saker.

En delegat från Mali berättade om hur importerat thailändskt ris endast kostar 200 CF i Mali, vilket dumpar priserna för de maliska producenterna. Han frågade sig om mat verkligen var så billigt i Thailand, och fick reda på att ris där i själva verket kostar motsvarande 400 CF. Detta är ett annat exempel på hur frihandels-systemet spelar ut både bönder och konsumenter mot varandra.

Den indiska delegationen var väldigt stor vilket påminner om regionens långa och starka engagemang i både La Via Campesina och i nationell politik – se bara böndernas protester i Indien 2021 mot införandet av tre lagar som skulle haft katastrofala konsekvenser. En indisk delegat berättade om den mänskliga kostnaden av frihandelssystemet och nyliberal politik: de senaste 25 åren har 300 000 indiska bönder begått självmord, och i en indisk region beräknas 60 % av bönderna ha självmordstendenser. 

Under konferensen publicerades även ett antal solidaritets-förklaringar (en översättning av bidraget från vår norska systerorganisation, NBS, publiceras i detta nummer). Detta är en viktig aspekt av dessa samlingar – alla medlemmar har möjlighet att skicka in sina bidrag. 

Det främsta man tar med sig hem är alla nya kontakter från varje kontinent på jorden. Samtalen och diskussionerna man haft som delegater och som vänner. Detta är helt enkelt den alternativa globalisering som La Via Campesina förespråkat i 30 år: inte en ekonomisk globalisering utan en globalisering av kampen och globalisering av hoppet.

Tidigare konferenser och särskilda frågor
1996 – Mexiko – Fortsatt starkt motstånd mot frihandel och frihandelsrelaterade avtal och Världshandelsorganisationen 

2000 – Indien – Innebörden av kvinnors politiska deltagande lyftes fram och en särskild samling för kvinnor hölls för första gången
2004 – Brasilien – Den afrikanska kontinenten anslöt sig till rörelsen organiserad i två medlemsregioner

2008 – Moçambique – Den internationella kampanjen ‘Stop Violence Against Women’ lanserades och antogs av hela organisationen

2013 – Indonesien – Unga människors roll inom rörelsen lyfts särskilt

2017 – Baskien – Under denna konferens hålls för första gången ett särskilt möte för att diskutera HBTQIA+-frågor

2023 – Colombia – En ny medlemsregion, ARNA (the Arab and North African Region), ansluter sig officiellt till La Via Campesina

Solidaritet med samernas kamp i Norge
Norsk Bonde- og Småbrukarlag

2010 tog den norska regeringen samernas mark i anspråk för att bygga Europas största vindkraftverk. Detta skedde med stort motstånd från de drabbade samefamiljerna, som behöver sin mark som betesmark för sina renar.

Den 11 oktober 2021 slog Norges högsta domstol fast att exproprieringen av samernas mark stred mot de mänskliga rättigheterna. Som ursprungsbefolkning har samerna en laglig rätt att utöva sin kultur, inklusive att leva med renar och natur.

Mer än två år senare genererar vindkraftverken fortfarande energi till marknaden och pengar till energibolaget och staten. Därför har samiska ungdomar med allierade från hela Norge gjort massiva mobiliseringar under 2023 mot regeringens passiva hållning. Och kampen fortsätter.

I solidaritet stöder La Via Campesina det norska samiska folkets viktiga och rättsliga krav gentemot den norska regeringen: 

Stoppa kränkningen av de mänskliga rättigheterna!

Stoppa vindkraftverken! 

Återställ den förstörda naturen! 

Acceptera aldrig kränkningar mot urbefolkningen igen!