EU och jakten på råvaror
Maximilian Isendahl
Den 8e oktober arrangerade Folkrörelsen Nej till EU ett webbinarium med titeln EU och jakten på råvaror. Panellisterna var Carina Gustafsson från Urbergsgruppens lokalförening Grenna-Norra Kärr, och jag själv, Maximilian Isendahl från NOrdBruk. Urbergsgruppen är en förening som arbetar för att hindra gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller 1,5 km från Vättern. Här följer en icke-kronologisk sammanfattning av det som framgick under den givande diskussionen.
Närheten till vattnet, tillsammans med en porös berggrund som bland annat innehåller uran och litium, innebär att gruvbrytning i Norra Kärr kan få katastrofala följder. Vättern, Sveriges näst största sjö, är inte bara en regionalt viktig vattentäkt, utan har också potential att i framtiden försörja exempelvis Stockholm med sitt vatten, som håller hög kvalitet. Karina visade exempel på hur områden med gruvbrytning efter sällsynta jordartsmetaller kan se ut i andra länder, med dagbrotten, slagghögarna och slaggvattensdammar framgick att områdets jordbrukslandskap onekligen skulle ta skada, även bortsett från vattenburen förorening och vindburet damm.
Då tilltänkta gruvan i Norra Kärr skulle utvinna sällsynta jordartsmetaller som EU klassificerar som ”kritiska råvaror”, finns det politiskt stöd både nationellt och i EU för att driva på gruvprojekt som detta. I EU:s tillväxtstrategi den gröna given, eller Green Deal, framgår det hur centralt kontroll över naturresurser är för EU.
“Tillgången till resurser är också en strategisk säkerhetsfråga för EU:s ambition att genomföra den gröna given. En av förutsättningarna för att åstadkomma denna omställning är därför att trygga en hållbar råvaruförsörjning, särskilt av kritiska råvaror för ren teknik, digitala tillämpningar och rymd- och försvarstillämpningar, genom diversifiering av försörjningen från både primära och sekundära källor.” (Green Deal, 2019. Sida 8).
Sedan Green Deal presenterades 2019 har vissa element i den i sig inte lagligt bindande strategin gått vidare till att bli juridiska dokument. Och i en tid då det pratas allt mer om civil beredskap och trygg matförsörjning är det anmärkningsvärt att det är försörjningen av metaller som politiken faktiskt prioriterar. Metaller som ska användas för ”grön omställning” men även digitalisering och vad de så vackert kallar ”försvarstillämpningar” – alltså vapen. Kopplingen till den ökade militariseringen av EU, som EU-kommissionens nyligen omvalda president Ursula von der Leyen är en ivrig förespråkare av, är inte svår att se.
EU:s förordning om kritiska råvaror, Critical Raw Materials Act (CRMA) trädde ikraft i maj 2024. Förordningen syftar till att minska beroendet av resurser från Kina, och innebär dels att EU ska diversifiera sin försörjning från flera olika handelspartners, och dels att den inhemska produktionen av kritiska råvaror ska öka. CRMA är alltså en anledning till att bilaterala handelsavtal som förhandlats eller förhandlas mellan EU och exempelvis Mercosur-länderna, Indonesien, Chile och Australien innehåller avgörande delar angående kritiska metaller och utgör ännu ett incitament för en utvidgning av frihandelssystemet på bekostnad av matsuveränitet och demokratisk och hållbar naturresursförvaltning. Samtidigt innebär CRMA att gruvprojekt som bedöms som ”strategiskt viktiga” ska behandlas och godkännas mycket snabbare.
Kurt Budge, vd för det kanadensiska bolaget Leading Edge Materials Corp. som driver gruvprojektet[1]:
”Det är en spännande tid, med utsikter till betydande framsteg för Norra Kärr under de kommande 12 månaderna. EU:s Critical Raw Materials Act är en verklig drivkraft för en förändring och en ökad medvetenhet om behovet av hållbar gruvdrift i regionen. Sverige, med en lång historia av gruvdrift, kommer att fortsätta att spela en viktig ledarroll i EU:s ansträngningar för att uppnå större självförsörjning, liksom bolaget.” (Egen översättning.)
Bolaget som vill öppna gruvan i Norra Kärr har alltså ansökt om att deras gruvprojekt ska klassificeras som strategiskt viktigt, och hamnar projektet i snabbspåret blir det allt svårare att stoppa det.
I mitt bidrag till diskussionen ville jag främst framföra två punkter:
- Att sammankoppla gruvproblematiken med EU:s övriga jakt på och kontroll över resurser och marknader. Den pågående maktkampen över skogen där EU-kommissionen och därmed i förlängningen storindustrin står att vinna. Såväl skogen och gruvorna som förslagen om förändring av lagar relaterade till GMO och genetiska resurser är delar av EU-kommissionens tillväxtstrategi Green Deal. Andra aspekter jag tog upp var hur markfrågorna i stort påverkas av EU genom EU-kommissionens upprätthållande av principer om fri spekulation, och kopplingen till de bilaterala frihandelsavtal som EU förhandlar.
- Att det finns ett konkret resultat av La Via Campesinas arbete som kan vara ett verktyg i kampen mot förödande gruvprojekt: UNDROP – FN:s deklaration för bönder och andra som arbetar på landsbygdens rättigheter.
Angående den sista punken framhöll jag att även om Sverige var en av endast åtta länder som röstade nej (tillsammans med USA, Israel, Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Ungern och Guatemala) är UNDROP antaget av världssamfundet och kan vara ett lika viktigt verktyg här. I synnerhet kan artikel 5: rätt till naturresurser och utveckling vara relevant:
“Stater ska vidta åtgärder för att garantera att all exploatering som påverkar naturresurserna som bönder och andra som arbetar på landsbygden traditionellt sett besitter eller använder tillåts baserat på, men inte begränsat till:
a. en vederbörligen genomförd konsekvensbedömning av sociala och miljömässiga aspekter;
b. konsultationer i god tro i enlighet med artikel 2.3 i denna deklaration;
c. bedömningsstrukturer för rättvis och jämlik fördelning av vinsterna av en sådan exploatering vilka har fastställts på ömsesidigt bestämda villkor mellan de som exploaterar naturresurserna och bönder och andra som arbetar på landsbygden.”
Hur vi konkret går tillväga med nästa steg får vi ta gemensamt, men det finns både en svensk översättning (framtagen i Makten över Maten-nätverket där NOrdBruk ingår) och alltfler exempel utomlands av hur deklarationen framgångsrikt använts. Sedan några månader finns även en ny arbetsgrupp inom FN, bestående av fem experter från olika kontinenter, som är ska främja implementeringen av UNDROP. En av experterna i arbetsgruppen är Geneviéve Savigny från NOrdBruks franska systerorganisation Confédération Paysanne. Här finns möjlighet till nya samarbeten och framgångar.
| Från Urbergsgruppens hemsida: Urbergsgruppen är en förening som arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Föreningen ska verka för naturens och lokalbefolkningens rätt att behålla och skydda sina långsiktiga livsförutsättningar (mark, vatten, natur och kultur) nu och för framtiden. Föreningen har särskilt fokus på Urskog, Urvatten, Urfolk och Ursprung kopplat till ett aktivt bevarande av själva marken – urberget. Urbergsgruppen har 7 lokalföreningar som är utspridda i Småland, Gotland, Lappland och Norrbotten. |
[1]Leading Edge Materials. (2024). EU Strategic Project Application Submitted For Norra Kärr. https://leadingedgematerials.com/eu-strategic-project-application-submitted-for-norra-karr/?fbclid=IwY2xjawGLQLVleHRuA2FlbQIxMQABHd5SAuLEmAIgVn2SZaN29Q3XFPJ02Jgdbvb3wgTir3zYzobMkHiYpNC-Ag_aem_YKhflWETfG85fqdGlxzS9w