CPE:s svar på förslaget EU Skog Aktions Plan 25 05 2005

Tillägg, i de sammanfattande att-satserna, till den text som överlämnades den 10e mars. (Obs korrigerad månad)

Bryssel 10:e mars, 2006

EU:s skogspolitik bygger på en skogsstrategi från slutet av nittiotalet där man klart uttalar nationell ansvar över skogspolitik men att EU i namn av subsidiaritet och samarbete har ett visst inflytande.

Någon kommentar att förvaltning, ägande av skog och synen på uthålligt skogsbruk starkt påverkas av den ekonomiska politik som EU driver.

Unionen har redan i bildandet av EU-15 ökat sitt skogsinnehav med 75%. EU-medlemsstater är tillsammans bland de tre största trä- och pappers producenter i världen samtidigt som den europeiska kontinenten hör till de största konsumenter av skogsråvara.

EU-kommissionen har nu i uppdrag att föreslå en ny strategi och skriver därför en aktionsplan för skog.

Under fjolåret presenterades förslag som av olika instanser inom EU och forskningsorgan uttryckt sina meningar med likalydande texter.

Förslaget som ska läggas fram till Rådet under sommaren 2006 prioriteras också i handläggningen under detta halvår av det österrikiska EU -ordförandeskapet.

Innehållet, som presenterats några gånger i EU-kommissionens rådgivande kommitté för skog under år 2005, har som tidigare en komprimerad textmassa med höga målsättningar om uthålligt skogsbruk med egna definitioner och de definitioner som återfinns på Riokonferensen, Johannesburgs FN-toppmöte, Göterborgsdeklartionen, etc.

Det är inte svårt att hålla med när EU uttrycker höga mål om de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor som utgör målet uthålligt skogsbruk som deklareras i aktionsplanen.

Vi inom den europeiska små- och familjebrukarorganisationen CPE ställer oss frågan hur man prioriterar de tre olika delmålen i hållbar utveckling – de ekonomiska, sociala och miljömässiga målen. Man kan få en känsla av inflation i målsättningar när allt blir viktigast. Inflation när kommissionen formulerar ekonomins olika friheter och krav på tillväxt utan att ta hänsyn till om de andra två delmålen samtidigt kan fungera hållbart. (Jämför liknande kritik i EU:s Revisionsrätt i deras Speciella Rapport nr.9 / 2004 om skogsbruksåtgärder inom politiken för landsbygdens utveckling.)

Det som gör oss inom den europeiska små- och familjebrukarorganisationen särskilt kritiska är inte aktionsplanen i sig utan hur den i dagarna utnyttjats i maktpolitiskt syften. Parlamentet har egna långtgående förslag på att skog och skogsbruk ska styras från EU. I mitten av februari lades på eget initiativ ett förslag fram som svar på kommissionens rapport om ett framtida handlingsplan och ett genomförande av EU:s skogsbruksstrategi. Parlamentet tog med en mycket stor majoritet (356 för, 47 mot och 18 avstod) en femsidig resolution där man bl.a. begär ”att kommissionen och rådet därför i en objektiv rapport bör undersöka möjligheterna att upprätta en egen rättslig grund för skogen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller i ett framtida konstitutionsförslag”.

Märk väl att detta betraktas som en kompromiss och en framgång av vissa delegater då man tillfälligt förhindrat en ”unionisering”. I förhållande till det framlagda utskottsbetänkandet som föreslog att överstatligt EU-styre skulle ersätta dagens nationell suveränitet över skog och skogsproduktion var beslutet beskedligt. M.a.o. inte en sektor till – till de två tidigare, jordbruk och fiske som unikt nog lyder under EU:s överhöghet.

Det EU hittills lagt sig i är bidrag till plantering av skog på åkermark och för miljömässiga ändamål bidragit till plantering av skog för att t.ex. förhindra jorderosion.

EU:s krav på naturreservat – Natura 2000 välkomnas av vissa miljöorganisationer men är hårt kritiserad av markägare p.g.a. staters rättslösa konfiskering av skog.

CPE ifrågasätter syftet när uttag av mark för reservat sker mer i syfte att uppfylla krav på antal reservat och hektar mark än bevarande av särskilda biotoper och eventuella ekologiska system. Dessutom har det visat sig i länder rika på skog att de som brukar skogen på långsiktigt vis med differentierat och hållbart uttag är de som förlorar sitt småskaliga skogsbruk för s.k. museiändamål. Skog som konfiskeras ger alibi för och gynnar på det sättet indirekt storskalig skogsproduktion. Utnyttja istället de praktiska och teoretiska kunskaper och erfarenheter som familjebrukare ärvt och för vidare till nästa generation för att skapa uthållighet.

CPE / Via Campesina synpunkter på EU Skogs Aktions Plan

– att EU:s institutioner (se Parlamentets beslut i texten) inte använder den nuvarande Skogs Aktions Planen i maktpolitiska syften. Syftet med EU Kommissionens förslag är, tydligt uttryckt, en plan för att skapa hållbar skog och hållbart skogsbruk.

Ett eventuellt förslag om EU:s inflytande över skog i förhållande till EU-staters suveränitet bör tas upp som en särskild fråga för sig för att inte döljas under vilseledande rubrik om hållbart skogsbruk i EU *

– stöd biologiskt – ekologiskt med hållbart uttag och bl.a. gynnande av biodiversitet s.k. Naturnära skogsbruk

– Socialt och ekonomiskt genom skapande av mervärden lokalt och regionalt från råvaruproduktion och förädling av skogsprodukter. Genom att gynna småskalig produktion både i skog och industri kan marknader med särskilda produktkvalitéer återskapas och praktiska och traditionella kunskaper utnyttjas och föras vidare till nästa generation. Aktuell möjlighet är att utnyttja pengar som övergår från jordbruk till landsbygdsprogrammet till småskalig skogsförädling.

Dessutom skulle ett sådant utnyttjande och förvaltande av skogen gynna tillväxt av skogens alla olika nödvändigheter och rekreationsmöjligheter till fördel för en rik flora  och fauna och nytta och glädje för markägare, bygd och människor i allmänhet.

– att EU stimulerar till bevarande av praktisk och traditionell kunskap om skog, skogsbruk och småskalig förädling av råvaror från skog – Även de olika former av kombinationer jordbruk skogsbruk som finns i olika delar av unionen *

– att utnyttja mellanstatligt samarbete till forskning för småskalig skogsproduktion med den diversitet som finns på kontinenten.

– att utnyttja mellanstatligt samarbete och kunskapsutbyte för att bekämpa naturkatastrofer och minska följder av de senaste årens omfattande bränder och stormar.

– att EU:s stöd för skogsplantering av åkermark upphör. (CPE:s tidigare kritiska inställning förstärks ytterliggare av EU:s Revisionsrätt och deras speciella rapport nr 9/2004. *

– att EU och medlemsstater lär sig av de erfarenheter som skogsländerna Sverige och Finland gjorde när de i mitten av nittiotalet lämnade sina bland-ekonomiska system för att övergå i ett extremt nyliberalistisk ekonomi. Detta som en pedagogisk jämförelse för att visa tillväxtideologins verkningar på natur och hållbart skogs- och naturbruk. (De två nordiska länderna är EU:s största skogsproducenter där skogen spelar en ekonomisk avgörande roll nationellt.)

– att EU erkänner Revisionsrättens kritik av obalans och motstridighet i tolkning och verkställighet av de tre delmålen i hållbar utveckling och prioriterar upp sociala och miljömässiga mål i förhållande till de tillväxtekonomiska målen

– att EU tillsammans med olika organ och frivilligorganisationer förbehållslöst tar tag i frågan om det civila samhällets anpassning till natur och naturresurhushållning Förbehållslöst genom att inte kräva av naturen att anpassa sin hållbarhet inom ramarna för EU:s grundläggande principer utan att EU anpassar sina politiska och ekonomiska principer efter bl.a. naturens förnyelsebara produktionsförmåga. Detta är inte bara en biologisk/ekologisk fråga utan sambandet är starkt kopplat, enligt CPE / Via Campesina, också till demokrati och mänskliga rättigheter *

– att EU och medlemsstater i sina mål om hållbarhet i skogen kontinentalt inkluderar skogen globalt.

CPE / Forest A.G. Torgny Östling

* CPE:s synpunkter (sista stycket) har kompletterats med tillägg den 17e mars 2006. Tilläggen är skrivna med kursiverad text.